jag har hatat skidåkning ända sedan 10 år tillbaka. Jag var i Österrike (tror jag, memory faliur) med en kompis som hade en överseriös skidåkarfamilj. Själv ville jag med mest på skoj, och hade alltså inte räknat med att den kära överklassfamiljjäveln skulle trycka ner mig och skratta åt min bambi-stil på skidorna.
Man ska åka skidor för att ha kul, inget annat >_<. hur som helst så blev jag kräksjuk typ, tredje dagen vi var där av sammanlagt en vecka, och fick därmed ligga mkt på hotellet och bara... finnas.
Men när jag kom hem (och då hade jag tvingats att åka skidor trots att jag var sjuk, "det kan ju inte vara kul för dig att ligga här hela dagarna!"), så låg jag framför TVn och kände mig jävligt nöjd över att vara hemma igen.
Plötsligt small det till i ryggen på mig, och jag fick en sån smärta att jag jag bara skrek och hade näradödenupplevelse.
jag trodde jag hade brutit något i ryggen eller hade fått diskbrock eller whatever, så vi åkte in och rönkade mig, då var min ena sida av ryggen typ dubbelt så stor som den andra.
jag hade inte brutit något som tur var, men mitt ena muskelfäste hade gått av, så jag fick gå med korsett (inte en sån fin :P) i flera veckor efteråt.
HURRA för skidor.
Så jag har strongt tackat nej till allt vad snö kan erbjuda i upplevelser de senaste 10 åren, fram till nu.
Min älskade lilla malin tar med mig till Sälen inatt och där ska vi vara till söndag.
jag har ingen ångest what so ever, faktiskt. med henne tror jag att det kommer bli mycket trams i backarna :D. Om jag så skulle vilja kan jag lika bra ta barnbackarna eller sitta hela vägen ner, för med henne har man inga tvång :D. Me saa likeyy,.
Dessutom är ju detta bra träning :).
Jag i skidbackarna:
-
När jag kommer hem idag blir det vecko-vägning. Lite småspänd på resultatet =/.
Kanske uppdaterar om det hinns med. har dock en hel del packning och förberedelser att göra nu innan vi åker inatt.
-
Idag, klockan 10, dvs om ung. en timme så ska jag på möte med rektorn, mentor, SYO, kurrator m.fl. Min mamma kommer också. Vi ska diskutera min studieplan och gå igenom min sjukhistorik. Förhoppningsvis så ska vi lösa detta med studiebidrag eller annan ersättning så att jag får lite pengar. Det är trots allt inte mitt eget fel att jag har vart frånvarande. tacka gudarna för att ST lars gav mig en giltig sjukskrivning iaf.
HOPPAS JAG FÅR DISTANSKURSER ISTÄLLET. kan inte med den här skolan. kan inte med socialitet med dessa barnen. har inget gemensamt.
Bye
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar